Det finns ju en hel del sidor med mer eller mindre seriösa tips och regler för vad man kan och inte får göra på facebook. I helgen så skrev en av våra kvällstindningar om hur mans ka skydda sig på facebook, och tidigare en artikel om en stackare som var facebookberoende. Att många människor inte kan hantera detta sociala verktyg verkar vara uppenbart.
Ett härligt exempel är ju de individer inom den svenska armén som gladeligen hade addat folk de inte kände, som på det sättet kunde få reda på saker som de inte skulle få reda på. Vad är det där med att adda människor som man aldrig har träffat? Gör folk det till höger och vänster? Jag är synnerligen restrektiv med det. Inte för att jag är rädd för människor jag aldrig träffat, utan för att jag faktiskt inte känner för att släppa in alla inpå livet. För facebook kan ju vara en ganska så personlig arena.
Ett annat majorfail i sociala medier som geomförts är ju när Socialdemokraterna tog steget ut på Twitter och addade i princip alla svenska användare som fanns. Inte bra. Men det är ju svårt med de oskrivna reglerna kring de sociala nätverken.
Ett vanligt fel om ovana facebook användare gör är ju att hela tide svara folk i sin statusrad. Så att alla kan se vad de skriver. En väninna till min mamma är expert på det, vilket iofs är ganska kul för oss andra, och hon verkar ju inte veta vad hon gör, så jag vet inte om man ska säga till. Hur är det med sånt förresten? Ska man säga till när folk kliver utanför oskrivna regler på tex facebook, eller ska man låta dom hållas?
Jag är ju ute i Sverige och talar om hur barn och unga ska få det säkrare på nätet, men ibland undrar jag om det inte är de vuxna som verkligen behöver tänka på det.